torsdag 23 april 2009

Jag kämpar för ingenting.

Idag har jag gjort Nationella prov i matte, två stycken var det. Ett där man fick ha miniräknare och ett där man inte fick ha. Jag kan ju säga att det gick åt helvete båda två.
Så jag kommer få ig. Menmen.. de är inte lätt när det är svårt.
jag har det grymt svårt med matten. Har haft det hela mitt liv. Alla andra kan klockan helt och hållet i min ålder. Eller dom kunde den redan i trean helt, jag kan den fortfarande inte. Jag fattar inte den.
Så fort jag ska räkna ut något, måste jag räkna tre eller fyra gånger, och varje gång blir det olika svar. Jag kasstar om siffrorna lite hur som hellst. Därför orkar man inte räkna mer en två tal. Sen tröttnar man.
Det är samma sak som att någon skulle bygga en cykel, helt själv. Och man bygger och bygger och delarna sitter fel, och blir fel, och du aldrig får ihop en cykel. Då slutar du försöka gör cyklar. Samma för mig med matten, man orkar inte kämpa för nåt man endå inte förtstår sig på.
Men jag ska kämpa nu sista som är kvar. Och försöka.
Sen hoppas jag också att alla kan få fingrana ur arslet och skynda sig på med min utredning om dyskalkusi (?)blir så mycket lättare då.



Sen fick jag reda på att i svenskan, hela svenskan har jag fått Godkänt. I alla proven! Nationella allstå:)
Då bliv jag lite gladare.

4 kommentarer:

VärldensbästamorbrorOlle sa...

Du o Jag o Mormor är precis lika. Jag hatade matte när jag gick i plugget,.... men sen när jag fick räkna ut grejer som man var tvungen att fixa i dragracingen så blev det helt plötsligt lättare på nå konstigt sätt,..... skolans sätt passar helt enkelt inte alla människor.

Malin sa...

Och huvudsaken är att man försöker och det gör du ju verkligen. Du är bäst ändå vet du! Älskar dig!

Kanelbullen sa...

Puss min sprätti! Vad duktig du har varit med svenskan!!! Jag kan fortfarande inte räkna, men det går bra ändå.

nisse sa...

Du skriver så förbaskat bra Lovisen! Stolt jag blir! Du är bäst, glöm aldrig det!

Puss o Love från mostern i väst!